jag kom för en vecka sen, ville ge upp dagen efter. jag känner mig så jävla ensam inimellan och den känslan är så otroligt hemsk. jag är nog en sådan person som behöver mina nära och kära i närheten. och ja, london är inte långt ifrån hem, men jag åkte hit själv vilket innebär att en nystart alldeles själv är inte precis som i filmerna då de får drömjobbet direkt och gärna vänner och pojkvän inom en vecka.
big no,no.

men på fredagskvällen kändes mitt hjärta lite lättare då jag tog kontakt med en svensk tjej som jag såg på anslagstavlan på svenska kyrkan. hon sökte ny roommate från och med 14 april (today), så vi träffades dagen efter så jag fick se lägenheten och efter det tog vi en fika. Lägenheten var väl sådäär. inte direkt ett sådant kollektiv jag är van vid där alla talar samma språk, har ett vardagsrum att hänga i osv, lär känna varann för att man trots allt ska BO ihop. Det här är det mer var och en för sig, mer som ett hostel. Men malin klickade jag med skitbra, och vi har ungefär samma planer inför hösten (att börja plugga), så tre månader här räcker för mig. malin har bott här sen sju månader tillbaka.

Anyway, sen efter det har jag sökt lite jobb och sådär, och på ett ställe, en restaurang/pub på canary wharf (businessområde, tänk män i kostym som tar en afterwork öl eller äter lunch). och har anna nååågonsin jobbat som waitress förut? nej! och inte klockan fem på eftermiddagen då det var fullkomligt smockat där inne! (jag fick nämligen provobba igår) och det var miiiiljooooooner saker att göra samtidigt, plus att det är hög ljudnivå där inne så man hör ju knappt vad folk säger till en. Ni som känner mig vet ju att jag kan göra en sak i taget, kanske två eller tre. men inte fan 50 saker på samma gång! Anyway så ville chefen att jag skulle komma tillbaka idag när det är lite mindre stressigt så att han kan se hur jag jobbar. som tur var jobbar jag då 12-15, så bara tre timmar. men jag mår veerkligen illa, blä vill inte... och sen efter det ska jag flytta!
Men jag vet inte alltså, hmm. vet inte om jag ens vill försöka på det här jobbet. det känns verkligen tok fel och det här kan jag inte se mig själv jobba som, jag VILL inte jobba som det här.. Så ah, kanske får prata med chefen idag.. eller ge det ännu en chans.. jag vet inte.

Ja ni märker ju, ups and downs.
suck.